objektifieringen, är det rätt stavat?

Idag när jag fick syn på denna bild dök den mest stereotypa "kvinnliga" tanke upp.
Gud vad min höft ser otroligt breda ut.
Strax efter denna tanke blev jag plötsligt arg för jag hade sänkt mig ned till denna tanke. När jag tänkte efter på att jag blev arg, blev jag faktiskt arg på att jag blev arg. Varför får inte jag ha denna tanke det är faktiskt ett faktum att vinkeln på bilden är inte så "snäll" för mina kurvor och byxorna har ett mönster som hjälper mina lår att se "tjocka" ut. Sen blev jag ännu mer arg för att jag var arg på att jag var arg. För all denna ilska har föds från stereotypa objektifieringen av kvinnor. Och Jag var arg på att jag var arg för objektifieringen, varför var jag arg? Jo för att det känns som om det arga i mig bara gör världen mer arg. Ingen kommer sluta för att jag är arg, det är det jag försöker säga. Men sen funderade jag på hur man verkligen ska ändra på objefikteringen så att jag får ha dessa tankar utan att blir arg. 

Jag kom inte på någon bra lösning.

Så jag blev arg, för att sedan bli lite ledsen för att jag var så arg hela tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0